Hur tamponger påverkar vaginal mikroflora – fakta och myter

Frågor kring mensskydd och deras påverkan på underlivshälsan är vanliga. En specifik fundering gäller hur tamponger påverkar den känsliga vaginala mikrofloran. Det cirkulerar många åsikter och myter, och det kan vara svårt att skilja fakta från fiktion. Den här artikeln syftar till att reda ut vad forskning och medicinsk expertis säger om sambandet mellan tamponganvändning och vaginal hälsa, så att vi tillsammans kan navigera bland informationen och göra välgrundade val.

Vad är vaginal mikroflora?

Innan vi utforskar tampongernas roll behöver vi förstå vad vi pratar om. Vaginal mikroflora, eller vaginalt mikrobiom, är det komplexa ekosystem av mikroorganismer som lever i slidan. Se det som ett litet samhälle där olika invånare, främst bakterier, lever tillsammans. De viktigaste invånarna är laktobaciller (mjölksyrabakterier). Dessa goda bakterier producerar mjölksyra, vilket skapar en sur miljö (lågt pH-värde) i slidan. Denna surhet fungerar som ett naturligt försvar och försvårar för skadliga bakterier och svampar att växa till och orsaka infektioner. Det är ett smart system som kroppen har för att skydda sig.

Denna mikroflora är dock inte statisk; den är dynamisk och kan påverkas av många faktorer. Hormonförändringar under menscykeln, graviditet, klimakteriet, sexuell aktivitet, antibiotikabehandling och även de hygienprodukter vi använder kan alla bidra till att tillfälligt eller mer långvarigt förändra balansen i detta känsliga ekosystem. Att förstå detta hjälper oss att se sambanden mellan våra val och vår vaginala hälsa.

Tampongers interaktion med den vaginala miljön

Hur passar då tampongen in i detta ekosystem? Det är här det blir intressant och där myter ofta tar plats. En vanlig oro är att tamponger, särskilt de av syntetiska material, skulle skada den naturliga bakteriefloran.

Forskning om tampongmaterial och bakteriebalans

Vad säger egentligen forskningen? En studie publicerad redan 1987 i Applied and Environmental Microbiology undersökte just detta genom en kvantitativ bedömning av vaginal mikroflora vid användning av tamponger av olika sammansättning. Forskarna jämförde tamponger gjorda av olika material – polyakrylatrayon, viskosrayon och bomull – samt vanliga bindor. De följde 18 kvinnor under sju menscykler och analyserade bakteriefloran.

Resultaten visade att det totala antalet bakterier tenderade att minska under menstruationen, oavsett om kvinnorna använde tamponger eller bindor, vilket troligen är en naturlig del av cykeln. Det mest intressanta var dock att typen av tampongmaterial (syntetiskt eller bomull) hade mycket liten inverkan på den övergripande vaginala mikrofloran. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan de olika tampongtyperna eller jämfört med bindor. Även om studien är äldre, ger den en viktig indikation: materialet i sig verkar inte vara den avgörande faktorn för att störa den generella bakteriebalansen hos de flesta.

En annan detalj från studien var att prover tagna direkt från använda tamponger visade lägre bakterieantal än prover från vaginalsekret tagna samtidigt. Detta beror troligen på tampongens absorberande funktion – den suger upp vätska och därmed en del av bakterierna i vätskan. Det betyder inte nödvändigtvis att tampongen aktivt minskar den totala mängden bakterier i slidan på ett skadligt sätt, utan snarare att innehållet i tampongen inte fullt ut speglar hela den vaginala miljön.

Potentiella risker – irritation och infektion

Även om forskningen tyder på att tampongmaterial generellt har liten påverkan på mikrofloran, betyder det inte att tamponganvändning alltid är problemfri för alla. Det finns situationer där tamponger kan bidra till obalans eller irritation. Enligt brittiska National Health Service (NHS) kan tamponger, särskilt parfymerade eller gjorda av vissa syntetiska material, orsaka irritation hos en del personer. Information om detta finns i deras översikt om Vaginit. Denna irritation kan störa den känsliga slemhinnan och den skyddande mikrofloran, vilket potentiellt kan leda till symtom som vid vaginit (slidkatarr), såsom ökad flytning, klåda eller sveda. NHS rekommenderar till och med att använda bindor istället för tamponger vid symtom på vaginit, för att minska risken för ytterligare irritation.

Sedan finns den sällsynta men allvarliga risken för TSS – toxiskt chocksyndrom. Det är viktigt att känna till, men också att sätta i rätt perspektiv. TSS orsakas av toxiner från bakterien Staphylococcus aureus. Kopplingen till tamponger finns eftersom en tampong som sitter inne för länge (längre än rekommenderade 8 timmar) kan skapa en miljö där dessa bakterier, om de finns, kan föröka sig och producera toxin. Det är alltså inte tampongen i sig som orsakar TSS, utan felaktig användning (främst att den sitter inne för länge) kan öka risken om man bär på bakterien. Det är en vanlig myt att tamponger är huvudorsaken till TSS. Enligt 1177 Vårdguiden om TSS beror de flesta fall faktiskt på andra orsaker, som hudinfektioner. Risken för TSS vid korrekt tamponganvändning är extremt låg.

Råd för säker tamponganvändning

Hur kan vi då använda tamponger på ett sätt som är så skonsamt som möjligt för vår vaginala hälsa och minimerar de risker vi diskuterat? Mycket handlar om sunt förnuft och att lyssna på sin kropp. Här är några handfasta råd baserade på expert rekommendationer:

• Byt regelbundet: Detta är grundläggande. Byt tampong var 4-8 timme, beroende på blödningsmängd. Låt aldrig en tampong sitta inne längre än 8 timmar. Detta minskar risken för både irritation och den mycket lilla risken för TSS.
• Använd rätt absorptionsförmåga: Välj den lägsta absorptionsförmågan som din blödning kräver. En för högabsorberande tampong vid lätt blödning kan torka ut slemhinnorna och orsaka irritation.
• Tvätta händerna: God handhygien före och efter insättning och uttag minskar risken att föra in oönskade bakterier.
• Lyssna på kroppen: Om du upplever irritation, klåda, sveda eller ovanliga flytningar vid tamponganvändning, prova att byta märke eller material (t.ex. till ekologisk bomull). Varva med bindor eller använd enbart bindor eller menskopp en period för att se om det hjälper. Kvarstår besvären, kontakta vården.
• Undvik parfymerat: Välj oparfymerade tamponger, särskilt om du är känslig. Parfymämnen kan irritera.
• Använd bara vid mens: Tamponger är avsedda för att absorbera mensblod, inte för vanliga flytningar mellan menstruationer.

För de allra flesta är tamponger, när de används korrekt, ett säkert och bekvämt mensskydd. Genom att följa dessa enkla råd kan du känna dig trygg och samtidigt värna om din vaginala hälsa.

Slutsatser – att skilja fakta från myter

Varför cirkulerar det då så många myter kring tamponger och vaginal hälsa? Det kan delvis bero på det tabu som fortfarande finns kring mens och kvinnokroppen. När vi inte pratar öppet om saker är det lättare för felaktig information och rädsla att spridas. Att ha tillgång till saklig information är avgörande för att kunna fatta egna beslut om sin kropp och hälsa.

Så, vad är den viktigaste slutsatsen? Tamponger interagerar med den vaginala miljön – de absorberar vätska och befinner sig i ett känsligt ekosystem. Men tanken att de automatiskt ’förstör’ den normala mikrofloran för alla användare verkar, baserat på tillgänglig forskning, vara en överdrift eller en myt. De problem som kan uppstå, som irritation eller den mycket sällsynta risken för TSS, verkar snarare kopplade till individuell känslighet, specifika produktegenskaper (som parfym) och framför allt hur de används – särskilt hur länge de sitter inne.

Det handlar om att göra informerade val. Att förstå hur kroppen fungerar, känna till potentiella risker (och hur man minimerar dem) och att framför allt lyssna på sin egen kropp. Vad som fungerar perfekt för en person kanske inte fungerar för en annan. Våga prova dig fram, var uppmärksam på kroppens signaler och tveka inte att söka råd från vården om du är osäker eller upplever besvär. Genom att fortsätta prata öppet om mens och menshälsa kan vi bryta ner myter och stärka varandra med kunskap.

2025-04-04