Kostnaden av att ha mens  

Att få mens är en del i att bli vuxen. Detta är förstås något helt naturligt och händer ungefär hälften av alla människor i världen. Men med detta tillkommer även en, inte lika spännande, kostnad. Att ha mens kostar pengar. En kostnad kvinnor inte väljer själva och egentligen inte kan styra över. Det är förstås tämligen individuellt vad mensen kan kosta för en enskild kvinna. Men räknar man enbart på mensskydd kan ett rimligt antagande vara:

• En kvinna byter tampong ungefär var tredje timma när man är vaken
• Kvinnor har mens ungefär fem dygn
• En tampong kostar kring 1,50 kr
• En kvinna har mens ungefär 40 år

Detta ger en kostnad av 40 kr per menstruation. På ett år omkring 500 kr och på en livstid kring 20 000kr. Då är tamponger ett av de billigaste mensskydden. Enligt många spenderar kvinnor i realiteten snarare 1500 kr per år på olika mensskydd. Man skulle dessutom, på samma sätt, kunna räkna på andra kostnader så som värktabletter eller sjukfrånvaro från arbete. Den verkliga kostnaden av mens är därför svår att redogöra för.

2004 lämnades en motion till riksdagen angående subventionering av mensskydd för kvinnor. Förslaget till riksdagsbeslut menade att man bör utreda om det finns möjlighet till gratis mensskydd för kvinnor. Man menade att kostnaden i sig är orättvis då det är en kostnad som män helt slipper. Till detta ville man även väga in att kvinnor generellt tjänar mindre pengar än män. Kostnaden för mens sänker då ytterligare kvinnors ekonomiska kraft gentemot mäns. Tanken var att detta skulle utjämnas något med gratis mensskydd. Förslaget behandlades i socialutskottet men fick avslag och senare även avslag i kammaren.

I Sverige måste man förstås även betala skatt för produkter relaterade till mens. 25% moms tillämpas även på tamponger. Än så länge har ingen direkt debatt förts kring om det kan vara lämpligt att mensskydd är skattebefriade. Detta kan bero på att det förmodligen skulle strida mot EU:s regelverk. Då det i EU råder fri konkurrens hade skattebefriade mensskydd i Sverige skapat en fördel för svenska producenter jämfört med andra EU länder. Dock har denna typ av debatter förts i andra länder.